Vaknade imorse och insåg att idag är en sån dag så man inte kan få något vettigt gjort. Först insåg jag att det var fysiskt omöjligt att ta mig upp ur sängen. Och nu menar jag inte av lathet, det gick helt enkelt bara inte. Vet inte varför. Lyckades inte somna om heller, men det tog två timmar att samla mig tillräckligt för att glida ur sängen ned på golvet och bort till badrummet. Vissa dagar är så och jag tror inte att det går att göra något åt det. Jag tror att man måste offra vissa saker för att få tillgång till andra. Skulle jag vara en jävla effektiv människa som vissa jag känner, så skulle jag förmodligen inte kunna andra saker.
Annars är jag glad, sitter här och petar på mitt nyfärgade hår, helt och hållet utväxtfritt! Vilken underbar känsla.