Inser att jag nog missat själva grejen med att ha körkort när jag kommer på mig själv med att tänka att det vore najs att klara uppkörningen så att man slapp köra bil hela jävla tiden. Antagligen fel inställning. Det är egentligen inte det att jag inte känner att jag kommer klara det, snarare att jag har problem med att identifiera mig själv som en person med körkort. Det känns skevt. Ofta när jag får för mig att göra något som innebär en identitetsupdate så känns det på ett eller annat sätt mer som en bekräftelse. Så är det inte nu. Håller alltså tummarna för att jag klarar allt det här och förhoppningsvis lär mig att leva med mig själv även denna gång.

Annars började skolan idag och jag inledde terminen med att stryka typ 400 poäng från min studieplan. Om det ens räcker. Lade i och för sig till tyska 2 som en liten skitrekreationskurs så det blev väl -500+100=-400 typ. Jag kommer alltså bara läsa 750  poäng i år. Plus att jag ska läsa klart samhällskunskapen. Plus säkert hundra timmars övertid på projektarbetet. Plus vad annars för kurser jag kan tänkas hoppa på.