De tjugosex tygbitar som ska bli överdelen på min balklänning är så gott som ihopsatta, och nyss fick jag en föraning om exakt hur bra det här kommer att bli. Även om man för det mesta tror på sina idéer så är det ofta så att man inte vet för en man är nästan klar huruvida det blev något att ha. Sen har man allt som oftast fel igen, eftersom att det är lätt att stirra sig blind och misslyckas med utförandet. Det är nog bara bra att man får lite mer motivation till att göra klart klänningen, förutom att det kanske, möjligen, vore bra att ha något att gå i på lördag. Jag har massor av andra projekt som jag hellre skulle vilja ägna mig åt men just nu har jag verkligen inte tid, haha.

Avslutningsvis, om Bråvalla vore en person, skulle den personen få en pungspark. Alt. den bevisligen sjukt dryga mannen som hävdade att de minsann hade meddelat P&L i god tid om vilka datum de planerade att ha sin festival på så att de "kunde byta datum". Eh. Jävla as much. Och min ilska är ändå bara typ roten ut mammas. Hon var nästan beredd att sparka ned en vägg igår.